Vem fan är du?

Jag är splittrad just nu. Det känns fruktansvärt konstigt att i ena stunden känna ren lycka och lugn med allt som händer omkring mig. Mina vänner, mina små hemliga möten och mina underbara kollegor på jobbet, när jag i den andra slits ner till botten för min familj och all den skit jag känner från andra som jag allvarligt talat inte förtjänar.

Så på måndag läggs mamma in på sjukhuset. För vad tänker jag inte nämna. Men jag hoppas innerligt att allt ordnar sig, för jag är less och speciellt så sjukt utmattad på att höra och hela tiden känna oro för att någon som står mig nära ska försvinna. Älskade mormor. Älskade mamma. Älskade ni.