Vem fan är du?

Jag blir frustrerad. Trots det att jag egentligen aldrig kunnat, så finns det inte på världskartan att jag skulle kunna få sova iallafall till 11 på morgonen längre. När jag var liten var jag som tidigast upp vid halv 8. Glad som en lärka, sittandes i pappas knä och tittade på antingen morgontv eller barnprogram. Allt imellan det och nu sov jag fram till 3 om jag så ville och ändå så kunde jag sova mer. Varför kan jag inte bara få EN sådan morgon? Men det har väl med åldern att göra. Jag är ju inte tonåring längre, och det är ju dem som tydligen behöver längst, och mest sömn. Så att återigen börja vakna innan dess repriserna går på tv får mig att påminnas om hur fort tiden går. Om fyra år blir jag 25. Om 44 år är jag pensionär.

Och på tal om tiden, så har jag ju faktiskt varit tillsammans med den här (se bilden nedan) i 11 månader idag!

I wove you!