Vem fan är du?

Ojdå.. Lite mer än två veckor har gått sen jag skrev sist och hur det har kommit sig vet jag faktiskt inte. Men utan att dra upp en massa som har hänt under dessa oavstående, alltså så lång tillbaka att jag knappt själv minns vad jag gjort och absolut inte intresserar er det minsta, så vill jag bara nämna det att jag såg en livs levande älg igår kväll. Att jag inte gjort det innan, förutom i något naturprogram på skansen på tv, kan ju tyckas vara underligt då jag och vi faktiskt bor i Sverige. Älgen var så nära inpå huset där Rasmus bor att jag nästan kissade på mig när han borrade sin kalla blick i mig medan han idisslade sina björkblad (om nu älgar gör så) och jag med högljud röst nämnde ett flertal ggr att jag inte alls gillade att den var så nära. Det tog därmed inte lång stund förrän halva grannskapet och roligt nog ett par tyskar stod allesammans på tomten och tittade begistrat på den unga bocken. "Hämta kikar'n, rasse" beordrade pappaKai Rasmus, varav Rasmus också gjorde som han sa och gav snällt kikaren över till de två. "Jag vill bara säga det att jag inte är det MINSTA rädd för älgar" skröt han, och tittade stolt på mig. "Vad finns det att vara rädd för?" 

Att jag skulle springa om älgen kom framrusandes, om så försiktigt som smygandes, till mig, är lika säkert som att jag skrikandes tar skydd när det flyger en fjäril förbi mig. Men att Rasmus skulle stå helt stilla och inte säga mer en schas.. Nja det är något jag ser händer innan jag tror på't!