Missbildad

Allvarligt! Jag bemöter henne trevligt, gapar stort när jag blir tillsagd och gnäller inte ett dugg då hon trycker till med bedövningssprutan i käken på mig (trots att jag skrek som en aggressiv babian inombords) , och ändå går jag därifrån helt disorienterad i ansiktet och ser ut som jag har fått borelia. Jag ser rätt och slätt ut som Quasimodo. Det är fan tacken för att man anmäler sig i receptionen!

Tack mamma för skjutsen fram och tillbaka. Utan dig hade jag fått glåpord skrikna och stenar kastade efter mig ..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0