Vem fan är du?

Drygare norrlänning har jag då aldrig mött! Killen, som jag kan gissa var i sena 20 års åldern, gick på bussen vid gullmars och där ifrån enda till mitt kära Handen snackade han nonstop! Hade han inte någon att prata med, hittade han någon att prata med och det spelade heller ingen roll vem det var. Han försökte även byta ett par ord med mig och mina vänner. Det gick dessvärre inte vägen eftersom vi bad honom att hålla käften.

Vi drog in, mycket glada, mot Stockholm stad med buss 807 (filmen med samma namn, ger en viss inblick på vad just vår resa in mot city gav oss). Väl där fick vi för oss att dra till något ställe kallat "huset" och när vi i sinom tid kom fram möttes vi av en kö som slingrade sig runt knuten till nästa gata. Trötta på att få behöva stå i kö valde vi istället att dra till Hirschen. Där var det livat fram till 02.00 då vi valde att bege oss hem.
Frid och fröjd på bussen tills Norrlängen steg på. Jag har nog aldrig haft värre huvudvärk än just vid den tidpunkten och det enda jag ville, mellan Nickes pricktävling med pappersbollar på folk som satt och sov, var att trycka ner något i halsen på denne dryga skogsbonde. Turligt nog sansade jag mig men fick lyckligtvis säga vad jag ville/tyckte till honom då han klev av vid samma hållplats som jag.

Dagens tips: Norrlänningar som inte är vana vid Stockholms samhällskultur - Åk inte hit!