Förväntansfull?
Nu är Julgranen klädd, julklapparna och julmaten färdighandlade. Den är utomordentligt fin min julgran! Ingen annan fick klä den förutom jag, eftersom jag tagit på mig detta sen ungefär 3 år tillbaka.
Det kan tyckas vara i god tid eftersom den år innan sett ut som en explosion av julgranglitter, smällkarameller och julgranskular (det är då man knappt har sett granen bakom all beklädnad).
Nu är det en gammal hederlig julgran med sådär lagom mycket pynt. Jättefint.
Jag är väldans nyfiken på de julklappar som ligger under den också, inte för att det är en miljon styckna, men bara för att man i vanlig ordning som varje år, blir som ett litet barn under juletider. Som pappa berättade för mig; Under yngre år fick julklapparna ni önskat er knappt plats under granen. Jag har helt enkelt vuxit ifrån det där med antalet, det är tanken som räknas. Haha, tänker väl ni. Antagligen tror väl ni, som så många andra om mig, att jag bara är ute efter just antalet, men också efter priset. Ingen julklapp duger under 100:- eller det beror ju helt på vad klappen i fråga är. Nej usch, sådan är jag inte!
Men trots julklapparna, julmaten och den årliga aladdinasken, så känns det inte som det brukar. Det är inte det att mamma inte är hemma, eller att julklapparna inte är lika många, eller att kanske snön inte är här (som många tycker är den viktagste delen av en riktig jul)... Jag vet inte vad det är, det känns bara inte som någon julafton helt enkelt. Arne är ju inte kvar i ettan men vad skulle det ha med saken att göra?
Ja, jag vet inte.. Programmen är ju desamma iallafall.
Man kanske måste vara liten och tro på tomten för att känna den där riktiga julkänslan, eller vad tror ni?
Det kan tyckas vara i god tid eftersom den år innan sett ut som en explosion av julgranglitter, smällkarameller och julgranskular (det är då man knappt har sett granen bakom all beklädnad).
Nu är det en gammal hederlig julgran med sådär lagom mycket pynt. Jättefint.
Jag är väldans nyfiken på de julklappar som ligger under den också, inte för att det är en miljon styckna, men bara för att man i vanlig ordning som varje år, blir som ett litet barn under juletider. Som pappa berättade för mig; Under yngre år fick julklapparna ni önskat er knappt plats under granen. Jag har helt enkelt vuxit ifrån det där med antalet, det är tanken som räknas. Haha, tänker väl ni. Antagligen tror väl ni, som så många andra om mig, att jag bara är ute efter just antalet, men också efter priset. Ingen julklapp duger under 100:- eller det beror ju helt på vad klappen i fråga är. Nej usch, sådan är jag inte!
Men trots julklapparna, julmaten och den årliga aladdinasken, så känns det inte som det brukar. Det är inte det att mamma inte är hemma, eller att julklapparna inte är lika många, eller att kanske snön inte är här (som många tycker är den viktagste delen av en riktig jul)... Jag vet inte vad det är, det känns bara inte som någon julafton helt enkelt. Arne är ju inte kvar i ettan men vad skulle det ha med saken att göra?
Ja, jag vet inte.. Programmen är ju desamma iallafall.
Man kanske måste vara liten och tro på tomten för att känna den där riktiga julkänslan, eller vad tror ni?
Kommentarer
Trackback
